Logo Copyright © 2007-8 NCCG - All Rights Reserved
Return to Main Page

RESURSER

Starta här...

Ansvarsfriskrivning

Introduktion til GNFK

Symfoni av sanningar

I ett nötskal

Frälsningsplan


Allmänt

Artiklar

Bibelkurs

Högtider

Intervjuer

Sekter

Sverige

Olivgrenen

Profetior

Sabbatstal

Diverse

Akut hjälp!

Barnhem

CD-ROM

Copyright

Donationer

Kalender

Kontakt

Församlingar

Publikationer


    5
    Skapelsesberättelsen:
    Dikt eller verklighet?

    "I begynnelsen skapade Elohim (Gud) himmel och jord".

    Med dessa ord börjar Första Moseboken, bibelns första bok. I våra dagar tror många människor att den moderns vetenskapen har bevisat att skapelseberättelsen - dessa första ord inbegripna - är felaktig. Det finns til och med religiösa ledare som intar samma ståndpunkt.

    En publikation som utgivits av den protestantska sammanslutning av kyrkor i Canada som callas United Church of Canada talar till exempel om de första elva kapitlen i Första Moseboken såsom en "myt" (The Junior Teacher's , årg.1, 1964, sid.4). En ny katolsk katekes, utgivem i Nederländerna, säger at dessa kapitel till större delsen är "poesi och legender" (The Daily Star, Toronto, Canada, 14 oktober 1967).

    Är sådana uttalanden riktiga? Det behöver vi veta, därförr att Första Mosebokens redogörelse utgör själva grundvalen för några av hela biblens huvudläror. Har du läst denna redogörelse? Varför inte slå upp biblens första kapitel och själv se efter vad det står där? Jämför sedan det du läst med följande upplysande framställning.

    Grundad på en forntida myt?

    Bland forntida folk förekom "skapelsesberättelser". Hurudana är dessa i jämförelse med skapelseberättelsen i Första Moseboken? Utgör de någon grundval för denna skapelseberättelse, som har det påsråtts? Se här bevisen och vittnesbörden:

    Den mest kända babyloniska skapelsemyten säger att guden Marduk under ett gudauppror tog gudinnan Tiamat och "klöv henne som en mussla mitt itu". Hennes ena halva blev jorden, och hennes andra blev himlen. Genom att ta blodådror från en annan avrättad gud sägs gudarna ha danat människosläktet (Prichard, Ancient Near Eastern Texts, sid. 67-68). Bland egyptierna förekom en myt som sade at solguden Ra skapade människosläkten av sina tårar.

    Vad säger då bibelns redogörelse i Första Moseboken? Först säger den att Gud (Elohim) skapade "himmel och jord". Sedan grep han sig an med at bereda jorden för at göra den beboelig för människorna. I början av dette verksamhetssekde frambargte han ljus åt planeten jorden. Över jordens yta åstadkom han sedan ett "fäste" eller en "utsträckning", så att vatten kom att vara under detta "fäste" och vattan ovanför det. Därefter blev "det torra", kontinenter och andra landmassor, synligt över det alltomfattande havets yta, och "fröbärande örter och fruktträd" skapades till att växa och utbreda sig på jorden. Sedan sägs set att Gud gjorde det två store ljusen och "satte dem på himmelens fäste" för att utmärka årstider, dagar och år. Därpå földje skapandet av vattendjuren och de flygande varelserna. Sedan skapades landdjuren, och til sist danade Gud människan av jordens stoft (1 Moseboken 1:1-28; 2:7).

    Jämför nu denna skildring med de förut nämda myterna. Hur förnuftigt är det att påstå att Första Mosebokens redogörelse grundar sig på dessa myter? Professor J.A.Thompson säger: "Den [skapelseberättelsen i Första Moseboken] är en upphöyd, vördnandsbjudande framställning, som är fri från sådana grovheter som påträffas i de icke-bibelska skapelseberättelserna" (The New Bible Dictionary, 1963, sid. 270). Att jämföra skapelseberättelsen i Fösrta Moseboken med dessa myter är i själva verket som att jämföra ett palats med ett svinhus. Visserligen har båda byggbaderna väggar, men det är också enda likheten.

    Hur förhåller det sig då med jordens form? Instämmer bibeln med någon av de medeltida som sade att jorden är platt? Eller innehåller den myter i stil med den som en forntida indisk folkstam omhuldade och som hävdade att jorden vilade på elefanters ryggar och at dessa elefanter stod på en jättstor sköldpadda som i sin tur vilade på en glasögonorm? Inte alls. För länge sedan sade bibeln om Gud:

      "Han spänner ut nordanrymden över det tomma och hänger upp jorden på intet ... Vid vem viljen I då likna Gud? ... Han är den som tronar över jordens rund" (Job 26:7; Jesaja 40:18,22).

    Trots att bibelns skribenter inte hade farit runt jorden i något rymdskepp eller betraktet den från månens närhet, så var ändå deras beskrivning fullständigt korrekt, fri från inflytande av forntida mytologi.

    Universums ursprung

    Men hur förhåller det sig då med de vetenskapliga upptäckterna beträffande universums ursprung? Har inte de bevisad at redogörelsen i Första Mosebok är gammalmodig och felaktig? En del människor tror det, och visa vetenskapsmänn antyder åtminstone det. Den framstående brittisk astronomen Fred Hoyle säger till exempel i sin bok Världsalltets byggnad:

      "Man kan väl ändå knappast bestrida att de gamla hebréernas kosmologi [vetenskapen och himlakropparnas uppkomst] är ett dåligt konstverk, jämfört med den överväldigande storheten i den världsbild som har avslöjats av nutida vetenskap ... Det är alldeles uppenbart, att de var fullkomligt okunniga om många ting som för mig är ytterligt elementära" (1961, sid. 90).

    Naturligtvis har våra dagars astronomer vissa tekniska fördelar framför Mose, som skrev redogörelsen i Första Moseboken. De har ju jättelika teleskop med fokuserande speglar, upp til fem meter i diameter, och radioteleskop som "ser" till och med längre än de teleskop som uppfångar ljus.

    Vad har de nutida vetenskapsmännen med all sin utrustning kommit fram till beträffande universums ursprung? Kan de säga oss något som Första Mosebokens redogörelse inte säger eller något som bevisar att den är felaktig?

    De framstående britiska astronomerna F.D.Kahn och H.P.Palmer inledd sin bok Quasars (Kvasarer), utgiven 1967, med följande uppriktiga uttalande:

      "Vi är så gott som fullständigt okunniga i fråga om universums äldsta historia."

    Kan detta vara möjligt? Vetenskapsmännen måste säkert ha någon idé om universums ursprung. Ja, det har de. De har faktiskt tre olika idéer. Dessa kallas allmänt "big-bang teorin" ("den stora skrällen"), "det oföränderliga tillståndets teori" och "pulsationteorin". "Big-bang-teorin" hävdar att universum kom till genom att en enda stor materiaklump exploderade och at universum sedan ständigt utvidgas. "Det oföränderliga tillståndets teori" hävdar att universum alltid har haft sin nuvarande struktur och att materia kontinuerligt nybildas. "Pulsationsteorin" hävdar att universum regelbundet utvidgar sig och drar ihop sig under perioder omfattande flera milliarder år.

    Skulle då någon av de andra två teorierna kanske vara mera tillförlitlig? Lägg märke till vad vetenskapsmännen R.M.Harbeck och L.K.Johnson säger om all tre teorierna i sin bok Earth and Space Science (Vetenskapen om jorden och rymden):

      "Ingen är bättre än de andra. Du som läser detta kan välja den du bäst tycker om eller förkasta dem alla" (1965, sid. 224).

    I själva verket går Första Moseboken mycket längre i sin redogörelse än 1900- och 2000-talets förvirrade teorier. Hur då? Dessa ger sig inte i kast med den viktigaste frågan: Varifrån kom den ursprungliga materien eller materieskapande energin som från början krävdes för att bygga upp universum? Men bibeln besvarar den frågan.

    Källan till energin och materien

    Den svenske fysikern Hannes Alfvén vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm påpeker att förespråkarna för big-bang-teorin "yttrar sig mycket dunkelt om vad som hände före big-bang. Ibland talae de om att universum existerat även tidigare ... Men lika ofte får man intrycket av att något 'före' inte existerade". Han framhöll rakt på sak:

      "Vi vet inte hur universum 'ursprungligen' uppstått och kanske kan vi aldrig slutgiltigt utröna detta" (Världen - Spegelvärlden, 1966, sid. 11,26).

    Är det då förnuftigt att säga att den som tror att Gud har skapt universum, enligt redogörelsen i Förste Mosebok, är lättrogen men att den som föredrar att tro på någon av de moderna teorierna är vetenskaplig? Lägg märke till vad Allan Broms, universitetslektor i naturvitenskapliga ämnen, säger i sin bok Our Emerging Universe. Broms framhåller följande om den främste förespråkaren för "det oföränderliga tillståndets teori":

      "Han talar om för oss hur denna nya materia kommer till, utan ber oss (åtminstone för närvarande) att sätt tro (dvs. vetenskaplig tro) till en kontinuerlig skapelse, vilket naturligtvis betyder att vi kommer all ta tillbaka alltsammans i det ögonblick något positivt faktum ger oss allra minsta anledning därtill ... Och när vi ser tveksamma ut inför att behöva lita så mycket till tron, påminner han oss med rätta att vi själva inte har någon förklaring till hur materien eljest uppstod ... och at vi är snuddande nära att grunda själva [teorin om] big-bang på tro" (1961, sid. 18).

    Det gäller verkligen att avgöra om man skall sätta tro til bibelns redogörelse, som aldrig har behövt moderniseras, eller om man lättroget skall följa skriftande mänskliga teorier.

    Det är intressant att lägga märke till att det tycks finnas en sak som de flesta av vår tids vetenskapsmän är överens om. På grundval av Einsteins ekvation hävdar de att alldeles som materia kan förvandlas till energi, så kan energi förvandlas till materia. Om det är så, då skulle det betyda att en förnuftsbegåvad energikälla av ofantlig storlek inte skulle ha några problem alls med att frambringa ett materiellt universum. Bibeln talar om en sådan stor källa:

      "Lyften upp edra ögon mot höjden och sen: vem har skapat allt detta? Det har han som för härskaran däruppe fram i räknade hopar; han nämner dem alla vid namn. Så stor är hans makt, så väldig hans kraft, att icke en enda utebliver" (Jesaja 40:26).

    Bibeln talar om att denna källa är "Herren", Yahweh-Elohim, eller Jave-Gud (Jeremia 10:10-12).

    De sex dagarna

    Hur är det då med universums ålder? Science Year för 1968 talar om att "de kemiska grundämnenas födselsaldertum" kan förläggas "från 7 till 15 milliarder år tilbaka i tiden". Men säger inte redogörelsen i Första Moseboken att universum skapades på bara sex dagar för omkring 6.000 år sedan?

    Nej, de sex "dagar" som Första Moseboken här talar om används bara i forbindelse met planeten jorden, inte universum. Bibeln säger ingenting om hur längesedan det är materien i vår planet blev skapad. De sex "dagar" som den talar om avser bara den tid det tog att bereda den redan skapade planeten till en boning åt människorna. Den säger ingenting om hur lång tid some förflöt mellan "begynnelesen" av det materiella universums skapelse, som vers 1 talar om, och början av den första "dagen", som verserna 3 och 4 talar om. Eftersom bibeln är så tyst om tidpunkten för "begynnelsen", ger den alltså run för de nutida beräkningarna av universums ålder eller för frantida revideringar av dessa.

    Nu kanske någon säger: "Men, man kan i alla fall inte tro att vår jord på sex tjugofyratimmarsdagar skulle ha förvandlats från ett öde och tomt tillstånd till vad den nu är, försedd med kontinenter, skogar, växter, djur och människor!" Men var i regogörelsen i Första Mosebok står det att var och en av de sex dagarna var tjogofyra timmar lång? Även om vissa religiösa samfund lär det, så säger dock inte skapelseberättelsen i Första Moseboken det. Du abvänder själv uttrycket "dag" eller "dagar" i vidgrad bemärkelse när du till exempel talar on vad hände i dina "fäders dagar". På samma sätt använder ofta bibeln ordet "dag" i vidgrad bemärkelse (1 Mosebok 2:4).

    Kom ihåg att Första Mosebok första kapitel inte talar om människors verk, utan om Guds verk. Människan kom inte till förrän vid sluttet av den period som här åsyftas. Är det då inte förnuftigt att tänka sig att det här är fråga om sådana tidsperioder som har med Guds tideräkning att göra och inte med människans? Indelas Guds "arbetsdagear" efter jordklotets rotation? Uppenbarlingen inte. Bibeln säger om Gud: "En dag är för Herren såsom tusen år och tusen år såsom en dag" (2 Petrus 3:8). Om man jämför denna text med Psalm 90:4, finner man att även fär Gud kan en "dag" har mer än en betydelse: "Tusen år äro i dina ögon såsom [inte en hel dag, utan] ... en nattväkt."

    Det är tydligt att ordet "dag" kan användas för att utmärka en tjugofyratimmarsdag, i vissa språk en persons livstid, 1.000 år eller til och med längre. På grundval av den tidrymd som den sjunde "dagen" omfattar finns det skäl att tro att varje skapelsperiod eller "dag" var 7.000 år lång.

    Jordens äldsta historia

    Skall vi vända off till den nutida vetenskapen för att avgöra am Första Mosebokens redogörelse för jordens äldsta historiska perioder är riktig? Nej, och det av goda skäl.

    L. 2001/07/17
    U. 2008/05/04


    Copyright © 1987-2008
    Guds Nya Förbunds Kyrka
    Yahwehs B'rit Chadashah Församling